Nördpoddhens stora ordlista

Fandom: En fandom är ett sorts community på olika sociala plattformar/medier som har en TV-serie/spel/film/musikal etc. gemensamt och är devoted fans till detta medium.

Fangirl/fanboy: Personer som tillhör olika fandoms, vars beteende ofta beskrivs utifrån kön och specifika personligheter. Att fangirla som verb används för att förklara lätt hysterisk känslor inför något. Fangirl används ofta i negativ bemärkelse eftersom det betecknar tjejer, med fanboy ofta har en mer positiv klang.

Geek/nörd: Geek är ett ord som det ofta läggs viktigt värdering i och detta begrepp går att applicera på personer som är mycket investerade i vissa medium, må det vara comics, filmer etc. Jämfört med ordet nörd så har ordet geek en mer positiv klang, dock anses personer som är “geeks” inte vara riktiga “nördar”. Nörd är ett ord som används när någon har en stor kunskap om något specifik, till exempel lore i en viss bokserie, ett bra exempel på detta är Stephen Colbert som är en av världens främsta nördar på sådant som handlar om Sagan om Ringen. En geek, enligt oss, är någon som har stor kunskap om ett ämne, medan en nörd är något också kan ha detta men som har en mer emotionell relation till material.

Fanfiction: Berättelser/noveller som skrivs av fan till en viss fandom för att ofta fylla ut tomrum – t.ex. scener som inte visas i avsnitt av TV-serier eller under säsongsuppehåll – eller för att fördjupa förhållanden mellan karaktärer i fandomen. Innehåller ofta explicita sexuella scener som brukade kallas för lemons men nu mera kallas för smut. Ord fanfiction är starkt kopplat till fandom-begreppet och uppkom någon gång i samband med att Star Trek (the Original Series) började sändas på tv under 1960-talet. Däremot går praktiken att skriva fanfiction ännu längre tillbaka, genom hela litteraturhistorien. Romanen Jane Eyre är delvis inspirerad av en sidokaraktär i Jane Austens Emma, och vidare är Wide Sargasso Sea inspirerad av Jane Eyre. Brontë systrarna är också kända för några av de första författarna som ägnat sig åt RPS fanfiction (se nedan). Det finns också Fanart som helt enkelt är konst skapade av fans. Vi har gjort en längre fanfiction ordlista här, men fler fanfiction-relaterade begrepp kan du också läsa om nedan!

Shipping: Shipping innebär att en person känner att två eller fler karaktärer hör ihop på ett oftast romantiskt plan. Denna parkonstellation är ens “ship” som man “shippar”.

RPS: Real person shipping, vilket framför allt gäller kändisar. I systrarna Brontës fall handlade om att de skrev berättelser om verkliga personer i sin omgivning.

OTP: OTP betyder one true pairing, alltså det “ship” man håller på/gillar mest. Det finns olika åsikter kring huruvida man kan ha en enda OTP överhuvudtaget, eller om man kan ha en OTP per fandom. Ett liknande begrepp är BROTP, som handlar om ens bästa “vänskapsship”.

Canon: Canon är helt enkelt det kanoniska eller faktiska orginalmaterialet, det är som etablerade tidslinjer och händelser i serien/filmen/spelet som fastställts och stöds av skaparen. Canon utgås från i olika hög utsträckning inom t.ex. fanfiction och fanart. Mycket fanfiction som utspelas sig i samma “universum” som huvudmaterial beskrivs ofta som “canon-divergent” eftersom den för eller senare avvikar från canon och skapar sin egen headcanon. En headcanon är alltså ens egna tankar kring hur något kom att hända gällande t.ex. luckor i berättelser som man måste fylla i, som ibland tänks ut via fanfiction.

Mslash & femslash används för att beteckna vilka sorts relation som fanfiction handlar om. Mslash eller M/M för sexuella relationer mellan män och femslash eller F/F för sexuella relationer mellan kvinnor. Mslash refereras ibland till som bara slash fiction, då detta är den dominerande kategorin av fanfiction som finns, men vi tycker att det begreppet är problematiskt.

Cosplay: Förkortning av begreppet costume play och innebär att man klär ut sig till exempelvis en favoritkaraktärer från en tv serie, bl. a. vid “cons”, alls conventions eller konvent där ett specifikt ämne uppmärksammas. Några av de mest kända cons som finns är Comic Con i USA (i flera städer), men flera tv-serier/spelföretag har egna cons.

Whitewashing: är den process där en karaktär som inte är vit i originalmaterialet görs vitt antingen i fanart, eller fanfiction eller till och med filmatiseringen. Ett par exempel på detta är Katniss Everdeen och Gale Hawthorne i Hunger Games, som i böckerna beskrivs som svarthåriga med olivfärgad hy men i filmen spelas av vita Jennifer Lawrence och Liam Hemsworth. I den nya filmatisering av Peter Pan av regissören Joe Wright har vita skådespelerskan Rooney Mara fått rollen som Tiger Lily.

Kulturell appropriation har att göra med när framför allt vita personer (men också andra) tar till sig eller claimar vissa attribut som associeras med andra kulturer och som tidigare oftast nedvärderat, men blir en del av mainstream i och med att en vit börjar använda det. Ett exempel på det här är användning av t.ex. när ursprungsbefolkningars “headdresses” bärs av vita personer som en accesoar, när Miley Cyrus twerkar, eller vita icke-hinduer som använder bindi. Kulturell appropriation är också sammankopplat till fetishering av vissa etniciteter, nationaliteter och kulturer!

Rasifiering, POC, WOC: Rasifiering är personer som på grund av sitt utseende antas ha en viss personlighet/beteenden som tillskrivs den kulturella gruppen, POC är en förkortning av Person/People of Color, rasifierade personer, WOC – Women of Color, rasifierade kvinnor, en grupp utsatt för mycket förtryck. En anledning till att användning rasifieringsbegreppet framför att tala om etnicitet är att rasifiering dels kopplas till rasism, men också de många olika definitionerna av etnicitet. Latino är ett exempel på en etnolingvistisk grupp där man alltså talar om latino som en etnicitet, där kultur och språk är en gemensam faktor men hudfärg och “ursprung” varierar. För oss är etnicitet starkt kopplat till kulturell samhörighet, så att vara etnisk svensk innebär för oss att man själv definierar sig som svensk, inte att man är “vit” eller har ett “svenskklingande” namn.

Cis/trans/queer/hbtq: HBTQ är samlingsbegreppet för homo, bi, trans och queer och alltså ett paraplybegrepp för könsidentiteter och sexualiteter som inte tillhör normen/idén om att heterosexualitet är normen, och det är också där begreppet cis som vi kommer använda oss ganska ofta av kommer in: att vara cis person har att göra med könsidentitet och innebär att ens vid födsel tilldelade kön stämmer överens med den upplevelse man själv har av sin könstillhörighet: en cis kvinna är alltså någon som dels tilldelats könet kvinna vid födsel och som också upplever sig som detta, medan en trans kvinna är någon som upplever sig som kvinna men som man vid födseln tilldelat ett annat kön. Queer kan användas på många olika sätt, men bland annat i bemärkelsen genderqueer som t.ex. kan innebära att man inte upplever att något kön stämmer in på ens egna upplevelse, men kopplas också till sexualitet. Begreppet queer har i många sammanhang fortfarande en negativ laddning i många engelskspråkiga länder, medan det i Sverige har en mer positiv och politisk laddning.

Genderbending/cisswap: Något som är ganska vanligt förekommande eller i alla fall en ny trend inom fanfiction och fanart är att ändra könstillhörighet hos olika karaktärerna. Detta kallas ofta för genderswap eller genderbending, men borde kallas för cisswap om det ska vara helt korrekt, eftersom det oftast handla om att ändra karaktärens könstillhörigt från en cis identitet till en annan. Genderbending är ju snarare ett begrepp kopplat till ett ifrågasättande av tvåkönsmodellen och normer kring kön.

Manpain: Manpain är ett begrepp som är ganska starkt kopplat till kritik av en mansdominans som finns inom media, och som beskriver mäns känslor, ofta kopplat till exempelvis vita, kränkta män eller fenomenet “women in refrigerators” som handlar om hur man inom mycket populärkultur dödar/gör sig av med kvinnliga karaktärer för att utvecklas manliga karaktärers berättelser eller jakt på hämnd. Exempel: serien Supernatural är överhuvudtaget byggd på premissen att söka hämnd för huvudkaraktärernas mammas död, och sedan flickvänner och kvinnliga vänners olika “livsöden”. Kvinnor tas in som tillfälliga karaktärer för att etablera en relation och dödas sedan för att männen ska ytterligare lite “manpain” för att på så sätt fortsätta sin “quest”.

Översexualisering/objektifering: Översexualisering är något som brukar nämnas i samband med porträttering av POC. Färgade män brukar framställas som om de har en omättlig sexuell aptit, likt djur. Färgade kvinnor brukar fråntas sin egen identitet och reduceras till sexuella objekt skapade för mannens behag, vissa delar av deras kroppar (rumpa, höfter, läppar, bröst) brukar även tillskrivas en viss betydelse/mening. När personer utsätts för obejktifiering tillräckligt ofta/under en längre tid, lär sig personen att internalisera detta och se sig själv utfrån en tredje persons perspektiv och går att koppla till manliga blicken.

The male gaze/den manliga blicken: Den manliga blinken handlar om hur saker skapas och vinklas för att tillfredställa män, utifrån en normativa bild av vad män begär. Detta är kanske framför allt synligt i hur porr produceras, men också i alla andra möjliga former av media. Manligt begär är centralt i hur exempelvis en kvinnlig kontra en manlig kropp kläds och filmas i en film eller tv-serie, eller hur kvinnokroppar ser ut i tv-spel.

2 thoughts on “Nördpoddhens stora ordlista

  1. Pingback: Nördpoddhen | Nördpoddhen

  2. Pingback: Nördpoddhen, avsnitt 1: Fandoms och nördkultur | Nördpoddhen

Kommentera!

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s